Har funderat hela mitt vuxna liv på vad jag ska bli när jag blir stor och jag hittade nog mitt kall här i livet när jag flyttade hem från Umeå. Innan jag flyttade hem hade jag provat plugga till lärare, jag läste sociologi och idrottsvetenskap och inget av det kändes rätt. När jag flyttade hem började jag jobba på ett fantastiskt ställe och med en underbar människa och jag har aldrig trivts så bra på ett jobb som jag gjort och fortfarande gör där. Varför tror ni annars man vill fara och jobba när man nyss fått barn?  

Nå i varje fall så har mitt nuvarande jobb fått mig och inse att jag ska utbilda mig till att ta hand om människor. Håller som bäst på att planera min egen och min familjs framtid. Nu ska jag satsa på att läsa in den behörighet jag behöver och sen så ska jag söka till sjuksköterska på distans i Luleå. Känns som att det verkligen skulle kunna passa mig faktiskt och John tycker det är en bra idé. Helge kommer hinna bli 1 år innan jag börjar (om jag tar mig in) och det känns helt ok att börja plugga på distans även fast han är liten. Tar jag mig inte in så får jag fortsätta försöka tills jag gör det för jag är inte sugen att börja pendla nå mycket medans grabbarna är så småa, vill ju inte missa mer tid än jag behöver med dom.

Då vet ni! Håll tummarna så kanske jag lyckas.

Lillplutten Helge sprängde inte 6 kilos gränsen men det var nära! 5960 g vägde han så imorgon kanske    Sen fick han två sprutor, en i varje ben, och det gick fint. Lite tårar kom det men det kan inte hjälpas. Nu ska vi inte till BVC förrän om en månad och då ska båda grabbarna på kontroll.  Hjalmar fyller ju snart 3 år och då är det hans tur att vägas och mätas.

Det är helt sjukt vad tiden går! För 3 år sen var jag jättefet och höll på att ta körkort! Jag klarade uppkörningen 4 dagar innan beräknat och det var den 8 maj. Sen kom ju inte Hjalmar förrän 2 juni så jag hade ju god marginal   Visst  är det en befrielse med körkort men jag tror banne mig att jag skulle klara mig utan. Tycker man blivit så lat nu, man tar bilen överallt. Annat var det förut för då cyklade eller gick man överallt och det funkade det med. Jag var då banne mig bättre på att passa tider om inte annat när jag inte hade körkort! Nu är jag en obotlig tidsoptimist.

Igår var jag på bodypump för första gången på 2 år och helt ärligt så kändes det nästan lätt trots att jag inte fegade allt för mycket med vikterna! Biceps,triceps,utfall och axlar körde jag på samma vikter som jag hade sist jag var tror jag. Rygg och benböj hade jag för lite vikter på så på dom törs jag nog öka på snart. Det kanske gömmer sig lite muskler under allt fett? Verkar som det iaf. Ikväll blir det gymmet med Mallan, måste träna så jag inte får så hemsk träningsvärk imorgon. Nu ska jag försöka ta mig 1-2 ggr i veckan på pump så jag bygger lite muskler, behöver få till min hemska hållning och då behövs det muskler. Sen får man bättre förbränning ju mer muskler man har och det tackar jag inte nej till. Åh vad jag älskar att vara igång med träningen igen, man blir ju så glad av att få träna! Nä pallra er till TC vettja! Vilken kick man kan få av att fara dit och träna. Snart börjar Zumban och snart bygger vi ut så är det någonstans ni ska fara och träna så är det ju på TC.   

Nu vaknade Helge så jag ska ge honom lite mat innan vi traskar iväg till dagge och hämtar storebror. Sen tror jag vi prommar vidare in till stan för vi måste handla lite småsaker.

Ha det gott!

Pojkarna leker lite. Tur storebror vet hur man kör skoter så lillebror får lära sig.